Vi på Åkerigrus fortsätter att berätta om vad vi gör här på täktverksamheten i Bosvedjan. I det tidigare avsnittet av ”Grusskolan” berättade vi om avtäckningsarbetet av bergets yta.

Grusskolan 2. Borrning

Innan borrningen kan påbörjas görs en borr- och en laddplan samt en riskbedömning av platsen. Borrplanen visar hålens placering och antal, dess djup, dimension och lutning. Laddplanen beskriver sprängämnets styrkegrad, vilken mängd per hål som ska användas samt den totala sprängverkan.

Vid riskbedömning av platsen kontrolleras att det finns bra och säkra vägar för borrigg och fordon med sprängämnen och proppgrus att komma fram på. Det pumpbara sprängämnet levereras i bulkbilar. För att laddslangen från bulkbilen ska nå ner till botten på det hålet som ligger längst bort måste framkomlig väg ligga inom 60 meter från detta hål.

Är bergets ovanyta mycket ojämn finns risk för att borriggen kan tippa och att halkolyckor sker. Ibland kan riskbedömningen visa att borriggen behöver säkras med både vinsch-wire och bergdubb. Eftersom det finns risk för fall då arbetet är nära pallkanten ska laddpersonal bära säkerhetslina.

Om sprängning ska ske i andra pall (en tidigare sprängd botten) måste sprängbotten rensas fri från syltan (kvarvarande material från underborrningen) och från eventuella dolor (odetonerat sprängmedel). Till detta används grävmaskin som är försedd med pansarglas. Även renblåsning av sprängbotten kan ibland behövas.

Borrhålens beskaffenhet

För ett gott resultat av sprängning krävs det att borrhålen är av korrekt djup, lutning, dimension och att borrhålen är raka. Borrhålen borras cirka 1,5-2 meter under den nivå där schaktbotten kommer vara d.v.s. underborrningen.

Hålen ska borras lätt lutande med i normalfall en hållutning på 10–15 grader från lodlinjen. Salvan får då ett bra framlyft som också minskar vibrationerna.

Då pallhöjden är mer än 10 meter mäts de två yttersta hålraderna vid pallkant och frontytan av pallen skannas av. Detta för att se om hålen har rätt lutning, djup och att försättningen (mängden berg framför främre hålraden) är rätt. Med mätprotokollet kan man borra om hål som är fel och det är lättare att i efterhand hitta orsaken om allt inte blev som planerat.

Markvibrationerna påverkas av hålens grovlek då mer sprängämne går åt per laddmeter. Luftstötsvågen kan man reglera genom anpassa förladdningen (den del av hålets övre del som proppas med grus) rätt försättning, mängd och material. Grova hål kräver större mängd förladdning för att behålla detonationen kvar i berget.

Följ oss för fortsättningen av Grusskolan

Snart laddar och spränger vi!