Vi på Åkerigrus fortsätter att berätta om verksamheten på vår täkt. I de tidigare avsnitten av ”Grusskolan” har vi berättat om avtäckningen av bergets yta samt losshållningen d.v.s. borrning laddning och tändning.

Grusskolan 4. Krossning av det lössprängda berget

De mobila anläggningarna kan flyttas runt från en täkt till en annan och över stora områden. Etableringen av en sådan kross går oftast från en dag till en annan och produktionen är snabbt igång igen på den nya platsen. Då mobila krossar används så står krossen vi det lössprängda berget och krossar. Lastning av berget till krossen sker vanligtvis med grävare. Efter krossen lastar en hjullastare det färdiga krossmaterialet på upplag eller direkt på bilar för utleverans.

Mobila krossarna drivs av eldieselverk men finns det framdragen el så är det att föredra.

De stationära anläggningarna står på samma ställe under många år och vanligtvis står de i täkter där försäljningsvolymen är ganska stor. Oftast drivs dessa anläggningar av el från elnäten.

Vid stationära krossar transporteras det lössprängda berget till krossen av dumprar, truckar eller lastbilar. Lastning sker med antingen grävare eller hjullastare.

Väl vid krossen tippas berget i en matarenhet, som kan liknas vid ett tråg. I tråget finns olika matare, lamellmatare, vibrerande och bordsmatare. En del av matarens botten kan förses med galler eller stavar och fungerar då som en kombinerad sikt/matare (s.k. Grizzzly). Man får då bort finare material innan första krossen och kan ta tillvara det direkt, samtidigt som krossen sparas från att arbeta igenom materialet som redan är fint nog.

Den första krossen som krossar materialet kallas FÖRKROSS eller KÄFTKROSS. Det finns två olika typer av käftkrossar, rotationskross och pendelkross.

Efter det första krossteget transporteras materialet vidare med hjälp av transportband till siktstation där fint material skiljs ur igen för att sedan skicka vidare större stenar till fler krossar.

Ett jämnt tempo och en jämn blandning av material i matningen av krossen är viktig för att kunna hålla hög produktionsnivå. Krossningen tar längre tid ju grövre material som bearbetas. Om matningen skyndas på kan krossen bli för full och krossen stanna.

Tre eller fyra krosssteg är vanligast men det varierar. För att få fram en produkt behövs minst två. Efter förkrossen kommer, mellankross, efterkross och finkross. Hur många av stegen som behövs beror på vilken produkt som framställs. Material som används tex. till järnvägsmakadam och bärlager siktas fram direkt efter mellankrossen.

En kubisering av materialet sker också i mellankrossen vilket ger stenarna en mer regelbunden form som bättre passar för slutprodukten. För att producera de finare sorteringarna och förbättra kornformen sker ytterligare ett eller två krosssteg. Till Efterkross och Finkross används oftast konkrossar.

Vi återkommer med vår grusskola i ämnet från berg till grus.

Välkomna tillbaka för siktning!