Skip to main content
All Posts By

webmaster

Pressmeddelande från Alltank AB och Hotings Oljedepå AB

By Nyheter

Sundsvall 2020-03-16

Alltank AB som är en del av Sundfraktgruppen har träffat överenskommelse med Hotings Oljedepå AB i Hoting om att deras verksamhet skall övergå till Alltank AB per den 4 maj.


Förvärvet innebär en kundstock motsvarande ungefär 45-50 miljoner kronor, en butik och lager för smörjmedelsförsäljning i Hoting, en bensinstation i Rossön samt en dieselanläggning i Dorotea. Detta betyder att Alltank utvidgar sitt geografiska område samtidigt som Sundfrakts åkerier får ytterligare leveranser att utföra.

Alltank är idag geografiskt beläget med huvudkontor i Sundsvall, försäljningskontor i Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund. Detta tillsammans med försäljningskontoret i Hoting binder ihop geografin ytterligare.

-Detta är för Sundfraktgruppen och Alltank ett strategiskt viktigt förvärv eftersom vi säkrar upp ett geografiskt område och leveranserna i norra Jämtland samt södra Västerbotten säger Markus Sundström, vd på Alltank AB och Sundfrakt AB. Vidare känns det extra roligt att vi får förtroendet från Hotings Oljedepå AB att tillsammans med Bengt-Olof Strandh få möjlighet att fortsätta förvalta den fina verksamhet som byggts upp av familjen under årtionden. Bengt Olof Strandh kommer i och med detta då också att bli anställd av Alltank och vara ansvarig för verksamheten i Hotingsområdet.

-Detta är en affär vi jobbat på en tid, så det känns bra att få allt på plats och även då få fortsätta jobba kvar i verksamheten säger Bengt-Olof Strandh, vd och ägare av Hotings Oljedepå AB.


Eventuella frågor besvaras av:

Alltanks VD Markus Sundström, 070–259 51 81 alternativt
markus.sundstrom@alltank.se.
Hotings Oljedepå AB VD Bengt Olof Strandh, 070–683 55 41 alternativt
benka@hotingsoljedepa.se

Månadens medlemsföretag – Sundfrakt

By Nyheter

Källa: Handelskammaren Mittsverige Text av Olivia Åsberg

”Genom att vara medlem i Handels­kam­maren har vi möjlighet att vara aktiv i frågor och forum som rör närings­livets behov och utvecklingen av regionens infra­struktur.”


Sundfrakt är ett av Sveriges största maskin- och logistikföretag lokaliserade i Västernorrland. Sundfrakt tillhör Sundfraktgruppen som består av ca 120 bolag där vi sysselsätter mer än 500 personer. Vi levererar kundanpassade, konkurrenskraftiga och långsiktigt hållbara produkter och tjänster inom ett flertal områden. Däribland bygg- och anläggning, industri, skog, miljötransport samt farligt gods.

– Lotta Björnberg, hållbarhetschef

Vad är det som är unikt med Sundfrakt som skapar framgång?

– Vi är ett väletablerat bolag med lång erfarenhet inom våra uppdragsområden, vilket vi kombinerar med en stark framtidstro och ett omställningsarbete för att bidra med hållbar utveckling i branschen.
Ett exempel är vårt initiativ till att ta fram ett erbjudande som vi kallar medaljsystemet. I och med det kan du som kund själv bestämma hur klimatsmart en beställd transport ska vara. Det gör du genom att välja mellan guld-, silver- och bronstransport. Väljer du ett av dessa alternativ är du garanterad en klimatsmart frakt. Sedan kan vi, genom vårt uppföljningssystem, snabbt och enkelt ge återkoppling på en utförd transport.

På vilket sätt tror du att ert medlemskap i Handelskammaren Mittsverige kan hjälpa er?

– Vi vill bidra till en hållbar utveckling för samhället och näringslivet. Genom att vara medlem i Handelskammaren har vi möjlighet att vara aktiv i frågor och forum som rör näringslivets behov och utvecklingen av regionens infrastruktur. Samtidigt kan vi bidra med vår kompetens i frågor om framtidens logistik och transporter. Tillsammans skapar vi hållbar utveckling i regionen!

Vad är det viktigaste för er just nu för att kunna ta nästa steg?

– Vi genomgår just nu en förändringsresa där digitala verktyg och moderna arbetssätt står i fokus. Vi behöver skapa bättre och effektivare digitala flöden som, i kombination med insamling av relevant data, gör det möjligt för oss att skapa säkrare prognoser och nya affärer.

Besök på solcellsdriven vätgastanksstation

By Nyheter

Igår var Sundfrakt på studiebesök via TRB på världens första solcellsdrivna vätgastanksstation i Mariestad.


Mariestad är först ut i världen med att öppna en sådan station som själv producerar sin vätgas genom solceller.

Solcellen driver en apparat som spjälkar vatten till vätgas och syrgas som sedan lagrar vätgasen i tankar intill macken, det gör det möjligt att tanka vätgas även om solen inte skiner och under vinterhalvåret. Stationen har även en vätgasdriven bränslecell som ger både el och värme. Idag klarar stationen upp till 20 tankningar per dygn då den är byggd för test och demonstration.

Mariestad satsar även på att bygga en förskola som ska få sin energi med hjälp av samma teknik.

Tack för ett inspirerande studiebesök!

Ny i teamet på Åkerigrus

By Nyheter

Varmt välkommen till oss i teamet på Åkerigrus i Sundsvall hälsar vi Maria Öhlén!

Årets första rekrytering 2020 är Maria Öhlén i rollen som maskinförare.

”Vi tycker att det känns jätteroligt att nu få stärka vårt team på Åkerigrus med också en tjej, säger Magnus Schölander.

Maria är en Sundsvalls tjej från Indal och kommer närmast från Rydbokrossen som är en NCC bergtäkt i norra Stockholm.

” Jag kände att det var dags att jobba på hemmaplan efter 10 år i Stockholm. Framförallt då jag nu har en liten son på ett år, så jobbannonsen kom väldigt lägligt i mitt liv.

Redan första gången jag träffade detta härliga gäng, efter att det blev klart att jag fått jobbet, så kände jag mig som en av dom. Otroligt välkomnande har dom varit.

Mina  arbetsuppgifterna kommer främst vara att lasta lastbilar och bära undan från krossen men även att sköta vår sida på Facebook och Instagram.

Jag ser fram emot många års arbete med detta underbara gäng! Då jag inte kan tänka mig nåt annat arbete än att köra hjullastare”, säger Maria och skrattar.

Vår arbetsmiljövecka – Gåva till Vi-skogen

By Nyheter

Vår arbetsmiljövecka resulterade i, förutom att vi hade trevligt tillsammans, en förbättrad motionsnivå för gruppen som helhet och en gåva till Vi-skogen


Innan jul körde vi i Sundfraktgruppen arbetsmiljövecka. Via We+ fick alla en utmaning att komma igång med motionen och tillsammans peppa lagkamrater till en förbättrad hälsa.

Hela Sundfraktgruppen bidrog till en förbättrad motionsnivå med hela 52% från utgångsläget. Det vinnande laget valde att skänka sin vinst till Vi-skogen.

Läs mer om hur du kan klimatkompensera via Vi-skogen:
https://viskogen.se/klimatkompensation

Julhälsning från Sundfraktgruppen

By Nyheter

Julen börjar närma sig och verksamhetsåret 2019 är snart slut.


Året som gått har bjudit på en hel del. Framförallt har året bjudit på mycket arbete vilket också syns på den goda omsättning som moderbolaget uppvisar. Vi verkar i en region med många både stora och små infrastrukturprojekt som har ett direkt behov av Sundfraktgruppens tjänster och produkter. Under året har vi också tagit viktiga steg för att säkra framtiden genom bl.a. uppstart av byte av vårt affärssystem samt förvärv av industrispåret i Söråker. Vi står väl rustade inför 2020 som förväntas bli ett år med fortsatt god efterfrågan av våra tjänster och produkter inom anläggning och material. Men vi kan också med tillförsikt se fram emot att kunna lansera fler sammansatta lösningar inom Sundfraktgruppen samt att vi har tydliga expansionsmål.

Vi i Sundfraktgruppen vill nu önska Er en fin jul med förhoppningsvis lite vila och tid för nära och kära. Vi vill även passa på att tacka alla för ett fantastiskt 2019, nu ser vi fram emot 2020 och de utmaningar som väntar tillsammans med Er.

Siktning till färdig produkt

By Nyheter

Vi på Åkerigrus fortsätter att berätta om verksamheten på vår täkt. I de tidigare avsnitten av ”Grusskolan” har vi berättat om avtäckningen av bergets yta, losshållning samt krossning av det lössprängda berget.

Grusskolan 5. Siktning

De flesta krossar har en eller flera siktar knutna till sig. En sikt är en maskin som sorterar in det krossade materialet i två eller fler storleksgrupper.

Första siktningen är grovsiktningen (skalpering) som oftast sker i samband med förkrossningen och görs med ett siktgaller. Det finare materialet som siktas är oftast i fraktionen 0/32 och 0/90. Det grövre materialet går vidare till mellankrossar.

Efter mellankrossen siktas material ut i en eller flera rännor som är till för det som blivit färdig produkt, medan en ränna är till för det resterande material som matas tillbaka till samma kross för ytterligare nedkrossning.

I slutsiktningen efter finkrossen finns oftast material i fraktionerna 0/11 eller 0/16. Här är flera siktar kopplade för att kunna göra den slutliga uppdelningen av alla produkterna. Även här går det grövsta materialet i retur för ytterligare en krossning i systemet.

I sikten transporteras materialet framåt genom tyngdkraften då sikten lutar eller så vibreras och skakas materialet framåt för att effektivare separera det finare från det grövre. Siktelementet, sorteringsdelen, är fäst med fjädrar i en ställning för att vara flexibel och kunna förmedla rörelsen från motorn. Hur siktelementet rör sig är olika för olika typer av siktar (cirkulär, elliptisk eller horisontell rörelse) och slaget i rörelsen ligger mellan 5–15 mm.
Det finare materialet faller ner mellan det grövre och materialet skiktar sig, stratifieras.

Material som är större än vad hålen i siktens siktelement släpper igenom, fortsätter framåt till nästa storlekssteg i anläggningen och faller antingen ner där eller passerar fortsatt förbi om det fortfarande är för stort. De mindre kornen faller igenom sikten fort men de som ligger närmare gränsen för vad som är möjligt rullar runt och studsar tills de kommit i rätt position innan de faller igenom. Material med stor andel gränsvärdeskorn tar längre tid att sikta än ett finare material.

För att få fram produkter utan finmaterial används tvättsiktar. Tvättsiktar som rengör materialet med sprutande vatten räcker oftast för att få bort finmaterialet men i vissa fall används tvättmaskins liknande maskiner med trummor där materialet tumlar runt med vatten för effektivare rengöring.

Slutligen hamnar de färdiga produkterna på sina respektive upplagsplatser färdiga för att levereras till kund.

Då har vi tagit resan från berg till färdiga produkter här på Bosvedjans täkt.

Vi önskar er en fin sommar!

Läs om våra olika produkter och vad de används till.

Sommarens projekt – Boulebana

By Nyheter

Nu är det vår och dags att ta tag i sommarens projekt.

Att samla familjen eller kompisgänget för en match på ljusa sommarkvällar är något att se fram emot. Har du en hopplös gräsmatta som mest består av mossa och aldrig riktigt tar sig? Gläds! Du kan ha den perfekta platsen för en boulebana. Om platsen är tillräckligt stor kan den rymma en bana i tävlingsbanans storlek, 4x15m. Även en mindre bana kan fortfarande fungera för att kunna spela fullt ut efter reglerna, minsta måttet för det är 3x12m.

Måtta upp banan och gräv
Markera upp kantlinjerna och kavla upp ärmarna. Nu är det dags att gräva. Gräv ur till ett djup på minst 30 cm gärna om du kan till 40 cm. Bottenytan ska vara så jämn som möjligt och den bör slutta lite för vattenavrinningens skull. Det blir en hel del schaktmassa att transportera bort eller kanske kan du passa på att jämna till en annan del av tomten. Spar gärna lite grästuvor och jord för att senare kunna snygga till utmed bansargen.

Fyllning med kross och stenmjöl
Nu är det dags att grunda med ca. 20 cm makadam eller kross i fraktionen 8/16K. Detta dräneringslager ska jämnas ut ordentligt (var noga i detta steg för ett bra slutresultat) och plattas till med en markvibb i storlek 120–140 kg.

Innan stenmjölet ska tippas på läggs en fiberduk för att skilja materialen åt. Om fiberduken är av det tunnare slaget, typ trädgårdsfiberduk, läggs den med två lager.

Stenmjöl i fraktionen 0/8K eller 0/6K läggs på i ett lager om 20–30 cm. Spar några skottkärror av materialet till senare. Om banan byggs med en sarg av timmer ska stenmjölet fullas 10 cm upp på sargen för att stödja den. På utsidan av sargen läggs också med fördel de sparade grästuvorna.

Vattna och vibba
Jämna till ytan och vattna över det hela. Nu ska hela ytan köras över två ggr med markvibben, därefter vattnas igen och vibbas. Proceduren upprepas åtta gånger. Vattnet som går ner i materialet av vibrationerna binder samman stenmjölet. Då det kan uppstå ojämnheter i ytan under arbetet så fylls de på med det sparade stenmjölet.

Då banan känns stabil och har satt sig ordentligt körs ett varv extra med vibben och fukta banan igen. Slutligen ruggas ytan lätt med en räfsa i metall.

Ha lite tålamod och invig banan först efter att den fått vila i 2 dagar.

Mycket nöje önskar vi på Åkerigrus!

OBS. Begär alltid kabelanvisning när du ska gräva. www.ledningskollen.se 

Materialåtgång för 14x4m boulebana:
Makadam eller Kross: 11,2 m³
Stenmjöl: 11,2 m³ -16,8 m³ (Beroende på hur tjockt lager – rekommendation 20-30 cm)

Materialåtgång för 12x3m boulebana:
Makadam eller Kross: 12 m³
Stenmjöl: 12 m³ – 18 m³ (Beroende på hur tjockt lager – rekommendation 20-30 cm)

Se våra olika produkter och räkna ut hur mycket du behöver till ditt kommande projekt.

Krossning av det lössprängda berget

By Uncategorized

Vi på Åkerigrus fortsätter att berätta om verksamheten på vår täkt. I de tidigare avsnitten av ”Grusskolan” har vi berättat om avtäckningen av bergets yta samt losshållningen d.v.s. borrning laddning och tändning.

Grusskolan 4. Krossning av det lössprängda berget

De mobila anläggningarna kan flyttas runt från en täkt till en annan och över stora områden. Etableringen av en sådan kross går oftast från en dag till en annan och produktionen är snabbt igång igen på den nya platsen. Då mobila krossar används så står krossen vi det lössprängda berget och krossar. Lastning av berget till krossen sker vanligtvis med grävare. Efter krossen lastar en hjullastare det färdiga krossmaterialet på upplag eller direkt på bilar för utleverans.

Mobila krossarna drivs av eldieselverk men finns det framdragen el så är det att föredra.

De stationära anläggningarna står på samma ställe under många år och vanligtvis står de i täkter där försäljningsvolymen är ganska stor. Oftast drivs dessa anläggningar av el från elnäten.

Vid stationära krossar transporteras det lössprängda berget till krossen av dumprar, truckar eller lastbilar. Lastning sker med antingen grävare eller hjullastare.

Väl vid krossen tippas berget i en matarenhet, som kan liknas vid ett tråg. I tråget finns olika matare, lamellmatare, vibrerande och bordsmatare. En del av matarens botten kan förses med galler eller stavar och fungerar då som en kombinerad sikt/matare (s.k. Grizzzly). Man får då bort finare material innan första krossen och kan ta tillvara det direkt, samtidigt som krossen sparas från att arbeta igenom materialet som redan är fint nog.

Den första krossen som krossar materialet kallas FÖRKROSS eller KÄFTKROSS. Det finns två olika typer av käftkrossar, rotationskross och pendelkross.

Efter det första krossteget transporteras materialet vidare med hjälp av transportband till siktstation där fint material skiljs ur igen för att sedan skicka vidare större stenar till fler krossar.

Ett jämnt tempo och en jämn blandning av material i matningen av krossen är viktig för att kunna hålla hög produktionsnivå. Krossningen tar längre tid ju grövre material som bearbetas. Om matningen skyndas på kan krossen bli för full och krossen stanna.

Tre eller fyra krosssteg är vanligast men det varierar. För att få fram en produkt behövs minst två. Efter förkrossen kommer, mellankross, efterkross och finkross. Hur många av stegen som behövs beror på vilken produkt som framställs. Material som används tex. till järnvägsmakadam och bärlager siktas fram direkt efter mellankrossen.

En kubisering av materialet sker också i mellankrossen vilket ger stenarna en mer regelbunden form som bättre passar för slutprodukten. För att producera de finare sorteringarna och förbättra kornformen sker ytterligare ett eller två krosssteg. Till Efterkross och Finkross används oftast konkrossar.

Vi återkommer med vår grusskola i ämnet från berg till grus.

Välkomna tillbaka för siktning!