All Posts By

webmaster

Siktning till färdig produkt

By | Nyheter

Vi på Åkerigrus fortsätter att berätta om verksamheten på vår täkt. I de tidigare avsnitten av ”Grusskolan” har vi berättat om avtäckningen av bergets yta, losshållning samt krossning av det lössprängda berget.

Grusskolan 5. Siktning

De flesta krossar har en eller flera siktar knutna till sig En sikt är en maskin som sorterar in det krossade materialet i två eller fler storleksgrupper.

Första siktningen är grovsiktningen (skalpering) som oftast sker i samband med förkrossningen och görs med ett siktgaller. Det finare materialet som siktas är oftast i fraktionen 0/32 och 0/90. Det grövre materialet går vidare till mellankrossar.

Efter mellankrossen siktas material ut i en eller flera rännor som är till för det som blivit färdig produkt, medan en ränna är till för det resterande material som matas tillbaka till samma kross för ytterligare nedkrossning.

I slutsiktningen efter finkrossen finns oftast material i fraktionerna 0/11 eller 0/16. Här är flera siktar kopplade för att kunna göra den slutliga uppdelningen av alla produkterna. Även här går det grövsta materialet i retur för ytterligare en krossning i systemet.

I sikten transporteras materialet framåt genom tyngdkraften då sikten lutar eller så vibreras och skakas materialet framåt för att effektivare separera det finare från det grövre. Siktelementet, sorteringsdelen, är fäst med fjädrar i en ställning för att vara flexibel och kunna förmedla rörelsen från motorn. Hur siktelementet rör sig är olika för olika typer av siktar (cirkulär, elliptisk eller horisontell rörelse) och slaget i rörelsen ligger mellan 5–15 mm.
Det finare materialet faller ner mellan det grövre och materialet skiktar sig, stratifieras.

Material som är större än vad hålen i siktens siktelement släpper igenom, fortsätter framåt till nästa storlekssteg i anläggningen och faller antingen ner där eller passerar fortsatt förbi om det fortfarande är för stort. De mindre kornen faller igenom sikten fort men de som ligger närmare gränsen för vad som är möjligt rullar runt och studsar tills de kommit i rätt position innan de faller igenom. Material med stor andel gränsvärdeskorn tar längre tid att sikta än ett finare material.

För att få fram produkter utan finmaterial används tvättsiktar. Tvättsiktar som rengör materialet med sprutande vatten räcker oftast för att få bort finmaterialet men i vissa fall används tvättmaskins liknande maskiner med trummor där materialet tumlar runt med vatten för effektivare rengöring.

Slutligen hamnar de färdiga produkterna på sina respektive upplagsplatser färdiga för att levereras till kund.

Då har vi tagit resan från berg till färdiga produkter här på Bosvedjans täkt.

Vi önskar er en fin sommar!

Läs om våra olika produkter och vad de används till.

Sommarens projekt – Boulebana

By | Nyheter

Nu är det vår och dags att ta tag i sommarens projekt.

Att samla familjen eller kompisgänget för en match på ljusa sommarkvällar är något att se fram emot. Har du en hopplös gräsmatta som mest består av mossa och aldrig riktigt tar sig? Gläds! Du kan ha den perfekta platsen för en boulebana. Om platsen är tillräckligt stor kan den rymma en bana i tävlingsbanans storlek, 4x15m. Även en mindre bana kan fortfarande fungera för att kunna spela fullt ut efter reglerna, minsta måttet för det är 3x12m.

Måtta upp banan och gräv
Markera upp kantlinjerna och kavla upp ärmarna. Nu är det dags att gräva. Gräv ur till ett djup på minst 30 cm gärna om du kan till 40 cm. Bottenytan ska vara så jämn som möjligt och den bör slutta lite för vattenavrinningens skull. Det blir en hel del schaktmassa att transportera bort eller kanske kan du passa på att jämna till en annan del av tomten. Spar gärna lite grästuvor och jord för att senare kunna snygga till utmed bansargen.

Fyllning med kross och stenmjöl
Nu är det dags att grunda med ca. 20 cm makadam eller kross i fraktionen 8/16K. Detta dräneringslager ska jämnas ut ordentligt (var noga i detta steg för ett bra slutresultat) och plattas till med en markvibb i storlek 120–140 kg.

Innan stenmjölet ska tippas på läggs en fiberduk för att skilja materialen åt. Om fiberduken är av det tunnare slaget, typ trädgårdsfiberduk, läggs den med två lager.

Stenmjöl i fraktionen 0/8K eller 0/6K läggs på i ett lager om 20–30 cm. Spar några skottkärror av materialet till senare. Om banan byggs med en sarg av timmer ska stenmjölet fullas 10 cm upp på sargen för att stödja den. På utsidan av sargen läggs också med fördel de sparade grästuvorna.

Vattna och vibba
Jämna till ytan och vattna över det hela. Nu ska hela ytan köras över två ggr med markvibben, därefter vattnas igen och vibbas. Proceduren upprepas åtta gånger. Vattnet som går ner i materialet av vibrationerna binder samman stenmjölet. Då det kan uppstå ojämnheter i ytan under arbetet så fylls de på med det sparade stenmjölet.

Då banan känns stabil och har satt sig ordentligt körs ett varv extra med vibben och fukta banan igen. Slutligen ruggas ytan lätt med en räfsa i metall.

Ha lite tålamod och invig banan först efter att den fått vila i 2 dagar.

Mycket nöje önskar vi på Åkerigrus!

OBS. Begär alltid kabelanvisning när du ska gräva. www.ledningskollen.se 

Materialåtgång för 14x4m boulebana:
Makadam eller Kross: 11,2 m³
Stenmjöl: 11,2 m³ -16,8 m³ (Beroende på hur tjockt lager – rekommendation 20-30 cm)

Materialåtgång för 12x3m boulebana:
Makadam eller Kross: 12 m³
Stenmjöl: 12 m³ – 18 m³ (Beroende på hur tjockt lager – rekommendation 20-30 cm)

Se våra olika produkter och räkna ut hur mycket du behöver till ditt kommande projekt.

Krossning av det lössprängda berget

By | Uncategorized

Vi på Åkerigrus fortsätter att berätta om verksamheten på vår täkt. I de tidigare avsnitten av ”Grusskolan” har vi berättat om avtäckningen av bergets yta samt losshållningen d.v.s. borrning laddning och tändning.

Grusskolan 4. Krossning av det lössprängda berget

De mobila anläggningarna kan flyttas runt från en täkt till en annan och över stora områden. Etableringen av en sådan kross går oftast från en dag till en annan och produktionen är snabbt igång igen på den nya platsen. Då mobila krossar används så står krossen vi det lössprängda berget och krossar. Lastning av berget till krossen sker vanligtvis med grävare. Efter krossen lastar en hjullastare det färdiga krossmaterialet på upplag eller direkt på bilar för utleverans.

Mobila krossarna drivs av eldieselverk men finns det framdragen el så är det att föredra.

De stationära anläggningarna står på samma ställe under många år och vanligtvis står de i täkter där försäljningsvolymen är ganska stor. Oftast drivs dessa anläggningar av el från elnäten.

Vid stationära krossar transporteras det lössprängda berget till krossen av dumprar, truckar eller lastbilar. Lastning sker med antingen grävare eller hjullastare.

Väl vid krossen tippas berget i en matarenhet, som kan liknas vid ett tråg. I tråget finns olika matare, lamellmatare, vibrerande och bordsmatare. En del av matarens botten kan förses med galler eller stavar och fungerar då som en kombinerad sikt/matare (s.k. Grizzzly). Man får då bort finare material innan första krossen och kan ta tillvara det direkt, samtidigt som krossen sparas från att arbeta igenom materialet som redan är fint nog.

Den första krossen som krossar materialet kallas FÖRKROSS eller KÄFTKROSS. Det finns två olika typer av käftkrossar, rotationskross och pendelkross.

Efter det första krossteget transporteras materialet vidare med hjälp av transportband till siktstation där fint material skiljs ur igen för att sedan skicka vidare större stenar till fler krossar.

Ett jämnt tempo och en jämn blandning av material i matningen av krossen är viktig för att kunna hålla hög produktionsnivå. Krossningen tar längre tid ju grövre material som bearbetas. Om matningen skyndas på kan krossen bli för full och krossen stanna.

Tre eller fyra krosssteg är vanligast men det varierar. För att få fram en produkt behövs minst två. Efter förkrossen kommer, mellankross, efterkross och finkross. Hur många av stegen som behövs beror på vilken produkt som framställs. Material som används tex. till järnvägsmakadam och bärlager siktas fram direkt efter mellankrossen.

En kubisering av materialet sker också i mellankrossen vilket ger stenarna en mer regelbunden form som bättre passar för slutprodukten. För att producera de finare sorteringarna och förbättra kornformen sker ytterligare ett eller två krosssteg. Till Efterkross och Finkross används oftast konkrossar.

Vi återkommer med vår grusskola i ämnet från berg till grus.

Välkomna tillbaka för siktning!

Laddning & Tändning

By | Nyheter

Vi på Åkerigrus fortsätter att berätta om vad vi gör här på vår täktverksamhet. I de tidigare avsnitten av ”Grusskolan” har vi berättat om avtäckningsarbetet av bergets yta samt borrningen av hålen inför sprängning.

Grusskolan 3. Laddning & Tändning

Vår täkt ligger centralt belägen i Sundsvall, Bosvedjan, vilket betyder att det finns boende på ett ganska nära avstånd från oss och vår verksamhet. Därför är vi måna om att våra nära grannar ska känna sig trygga i samband med våra sprängningar.

Vi har erbjudit de närboende, att de som önskar ska få information om när sprängningarna sker, så att de är förberedda på att ljud och vibrationer kan komma att nå dem. Vi har mött ett stort förstående för vår verksamhet och många har svarat ja till det erbjudandet.

Sprängmedel

Sprängmedlet är ett flytande emulsionssprängämne som transporteras i tankbilar och pumpas ner direkt i borrhålen med slangar från bilarna. Transporterna av sprängmedlet är helt säkra då medlet blir explosivt först i borrhålen.

Vanligen laddas borrhålen kraftigast längst ner ”bottenladdningen” Se bild.  Därefter pumpas flytande emulsionssprängämne ner i hålet, pipladdningen. Förladdningen, den översta 1,5-2,0 metern i borrhålet, är enbart proppgrus, utan sprängmedel.. Proppgrusets funktion är att höja trycket i borrhålet vid explosionen och att hålla explosionen nere i borrhålet.

Tändare

Med elektroniska tändare, som nu allt oftare används kan sprängämnet detoneras mycket kontrollerat. Tändplanen, som anger tändartyp, schemaläggning av i vilken ordning laddningarna detoneras och med vilken fördröjning de går av, kan optimeras och vibrationsnivåerna minskar. Varje sprängkapsel innehåller ett eget datachip som gör att tidsfördröjningen kan anpassas exakt med önskad tidsförskjutning mellan varje borrhål. Tändkapslarna placeras i botten av borrhålet.

Vibrationer

Samma avstånd från sprängningen påverkas på olika sätt beroende på geologin i området. Vilket betyder att en gynnsam tändfördröjning som minskar vibrationerna på ett bestämt avstånd från sprängningen kanske inte gör det på en annan plats med samma avstånd. Vibrationer som uppfattas i närliggande byggnader från sprängningar kommer minst lika mycket från luftstötsvågen som från markvibrationer. Vädret, som högtryck, lågtryck eller vind har också en stor inverkan på hur ljud och luftstötsvågen fortplantar sig.

Det som radikalt minskar vibrationsnivåerna är att använda mindre samverkande laddning genom att minska antingen pallhöjd eller håldiameter, vilket i sin tur kan ge försämrad förtjänst. Det är avvägningar att ta ställning till.

Stenkast

Även vid en mycket väl planerad sprängning måste man ta med stenkast i beräkningen. Alla på plats ska känna till säkerhetszonen som ska vara utrymd under sprängningen. Saker som påverkar stenkast är bla. hur väl bergets avtäckning skötts, borrhålens närhet till bergsväggens frontyta, materialval och mängd för proppgrus samt bergets beskaffenhet m.m.

Då salvan gått av kontrollerar sprängaren att alla laddningar detonerat och att ingen risk för ras finns, så att arbetet kan fortsätta med det lossprängda berget.

Vi återkommer med vår grusskola i ämnet från berg till grus.

Välkomna tillbaka!

Borrning på täktverksamheten i Bosvedjan

By | Nyheter

Vi på Åkerigrus fortsätter att berätta om vad vi gör här på täktverksamheten i Bosvedjan. I det tidigare avsnittet av ”Grusskolan” berättade vi om avtäckningsarbetet av bergets yta.

Grusskolan 2. Borrning

Innan borrningen kan påbörjas görs en borr- och en laddplan samt en riskbedömning av platsen. Borrplanen visar hålens placering och antal, dess djup, dimension och lutning. Laddplanen beskriver sprängämnets styrkegrad, vilken mängd per hål som ska användas samt den totala sprängverkan.

Vid riskbedömning av platsen kontrolleras att det finns bra och säkra vägar för borrigg och fordon med sprängämnen och proppgrus att komma fram på. Det pumpbara sprängämnet levereras i bulkbilar. För att laddslangen från bulkbilen ska nå ner till botten på det hålet som ligger längst bort måste framkomlig väg ligga inom 60 meter från detta hål.

Är bergets ovanyta mycket ojämn finns risk för att borriggen kan tippa och att halkolyckor sker. Ibland kan riskbedömningen visa att borriggen behöver säkras med både vinsch-wire och bergdubb. Eftersom det finns risk för fall då arbetet är nära pallkanten ska laddpersonal bära säkerhetslina.

Om sprängning ska ske i andra pall (en tidigare sprängd botten) måste sprängbotten rensas fri från syltan (kvarvarande material från underborrningen) och från eventuella dolor (odetonerat sprängmedel). Till detta används grävmaskin som är försedd med pansarglas. Även renblåsning av sprängbotten kan ibland behövas.

Borrhålens beskaffenhet

För ett gott resultat av sprängning krävs det att borrhålen är av korrekt djup, lutning, dimension och att borrhålen är raka. Borrhålen borras cirka 1,5-2 meter under den nivå där schaktbotten kommer vara d.v.s. underborrningen.

Hålen ska borras lätt lutande med i normalfall en hållutning på 10–15 grader från lodlinjen. Salvan får då ett bra framlyft som också minskar vibrationerna.

Då pallhöjden är mer än 10 meter mäts de två yttersta hålraderna vid pallkant och frontytan av pallen skannas av. Detta för att se om hålen har rätt lutning, djup och att försättningen (mängden berg framför främre hålraden) är rätt. Med mätprotokollet kan man borra om hål som är fel och det är lättare att i efterhand hitta orsaken om allt inte blev som planerat.

Markvibrationerna påverkas av hålens grovlek då mer sprängämne går åt per laddmeter. Luftstötsvågen kan man reglera genom anpassa förladdningen (den del av hålets övre del som proppas med grus) rätt försättning, mängd och material. Grova hål kräver större mängd förladdning för att behålla detonationen kvar i berget.

Följ oss för fortsättningen av Grusskolan

Snart laddar och spränger vi!

Klimatsmart berg- och grusmaterial

By | Nyheter

För oss på Åkerigrus är allt som sker på bergtäkten i Bosvedjan självklart men vi vill gärna dela med oss lite av vad vi gör och hur det går till.



Vi bryter, säljer och distribuerar klimatsmarta berg- och grusmaterial från täktverksamhet med minsta möjliga miljöpåverkan och ett hållbart transportsätt. Vi förädlar berg till ballast, som sedan används till betong, asfalt, väg- och husbyggnationer. Oavsett om du är hemmafixare eller proffsbyggare så har vi material till dig. Här kan du beställa och hämta allt ifrån grus, sand/morän, fyllnadsmassor, växtjord och krossprodukter.

För oss på Åkerigus är miljö- och hållbarhetsarbetet alltid i största fokus och vi arbetar ständigt med att minska vår miljöpåverkan. Våra maskiner drivs av ett hållbart drivmedel med minst 85% CO2-reduktion, dvs vi sänker koldioxidutsläppet med minst 85% jämfört med fossilt bränsle. Bränslet levereras till vår anläggning via vårt systerbolag Alltank AB

Tack vare vår lokala placering och våra val av moderna maskiner och förnyelsebara bränslen gör vi stor skillnad för miljön.

Att förädla berg till grus är en verksamhet i många steg där stor noggrannhet och
kunnighet krävs samt tillgång till rätt utrustning.

Innan entreprenören kan öppna täkten och starta verksamheten krävs tillstånd hos miljöprövningsdelegationen (MPD), ett beslutsorgan inom Länsstyrelsen.

Som grund för tillstånd ska:
• det finnas ett dokumenterat behov av material
• alla som påverkas av täkten fått tillfälle att framföra sin talan
• det presenteras hur verksamheten kan drivas med minsta möjliga miljöpåverkan
• det presenteras hur området efter avslutat verksamhet kommer efterbehandlas och garanti på att det är ekonomiskt är genomförbart.

Steg 1. Grusskolan – Avtäckning

Steg ett i hela förädlingsprocessen är avtäckningen av bergsytan. Avtäckning innebär att allt löst material på bergets yta tas bort. Berget ska i det närmaste vara helt rent. Berget rensas med maskiner och även renblåsning med tryckluft då det behövs.

Ett väl rengjort berg underlättar både borrning och laddningsarbete samt ger ett gynnsammare utfall av det sprängda berget. Om berget inte är noga avtäckt kan löst material komma ner i borrhål och störa sprängningen. Löst material kan fara iväg och skada både egendom och människor. Även slutprodukten kan påverkas med föroreningar från både från jord och växtdelar.

Sprängentreprenören godkänner den avtäckta ytan innan borrningsarbetet påbörjas.

Jord som tas bort från berget kallas avbaningsmassor och ska sparas för att senare läggas tillbaka då täktverksamheten avslutas. Vanligen läggs massorna som ljuddämpande vallar runt täkten och som transportvägar åt borriggar, bulkfordon (sprängämnestransporter) och lastbilar och för att säkerställa trygg framfart.

Följ oss för fortsättningen av Grusskolan – Borrning

För samhällets utveckling i framtiden krävs utbyggandet av vägar, järnvägar, olika typer av anläggningsarbeten och byggnader mm. För att kunna tillgodose det behovet av stora mängder material krävs att vår verksamhet levererar. Materialet hämtas från grustäkter, bergtäkter och från återvunnet material såsom, betong, asfalt och urschaktat eller utsprängt material.

Är du osäker på vilket material som passar bäst för dina behov? Hör av dig till oss!

Vi stödjer Nattvandrarna

By | Nyheter

Nattvandrarna är en ideell, demokratiskt uppbyggd organisation för lokala grupper och föreningar. Syftet med nattvandring är att det ska finnas vuxna förebilder när de rör sig ute på kvällar och nätter. Nattvandrarnas närvaro förebygger också kriminalitet som skadegörelse, våld och drogmissbruk.

Nattvandrarna har sedan starten 1989 verkat för att skapa tilltro och bygga jämställda relationer, och den gula jackan har blivit en etablerad trygghetssymbol för ungdomar och unga vuxna.

Läs mer om Nattvandrarna

Åkerigrus Broschyr

By | Nyheter

En central anläggning fylld med erfarenhet
och kompetens

Åkerigrus i Sundsvall har sedan 1971 levererat olika sorteringar av kross, grus, jord och fyllnadsmassor direkt från vår egen bergtäkt i centrala Sundsvall.

Var så goda hämta här